Als sich gestern die Sonne langsam senkte, hatten auch unsere drei Damen vom Grill nur ein Thema: Erwin, wie hast du das nur wieder gemacht...

Barbara Preyers young austrian art (7., Breitgasse 19) ist für meine Begriffe im Moment die schönste, stimmigste, vor allem geradlinigste Galerie in Wien. Der hohe Hauptraum ist magisch - die Schau zu Stephen Mathewson wirkt wie ein geschlossenes Konzept-Stück.

"Gabriellas sång" aus "Så som i himmelen" - nicht nur ein netter Tränendrückerfilm, sondern eine schöne Paraphrase über ein Land, das sich nicht gerade leicht tut, seine Gefühle nach außen zu lassen - außer bei Ventilen wie der Musik. Insofern ist auch beantwortet, warum Schweden so oft den Song Contest gewonnen hat ;-)

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bort om orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
För att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv